Denna historieskrivning är gjord av Daniel Högkvist, daniel@ctrl-c.liu.se samt Magnus Bark, bark@ctrl-c.liu.se. Tyvärr saknas uppgifter om Ctrl-C:s tidiga år, så vi skulle bli glada om någon som var med hörde av sig. Rättelse och tillägg till den mer sentida historian tas naturligtvis också tacksamt emot. Det är bara att skicka ett email. Namnen i slutet av texterna är författaren.

Inom kort kommer denna text att delas upp på flera filer, då den växt betydligt senaste veckorna.

Urtiden

Ctrl-C bildades någon gång under det tidiga åttiotalet av några maskinteknologer som ville hålla på med datorer även på sin fritid. Till en början arbetade Ctrl-C primärt med att administrera bokningen av terminalplatser på IDA, institutionen för datavetenskap.

"-E" minns:

Mina första minnen av Ctrl-C var att två maskinare ville bli medlemmar i Lysator men det fanns ingen kassör att lämna medlemsavgiften till. Det fanns knappt några Lysiter ens som kunde lämna information om hur man skulle göra för att bli medlem. Det här var någon gång -83, -84 om jag minns rätt, när Lysator var rätt avsomnad. De stackars maskinarna kände sej ganska utmobbade av D-are och Y-are så startade de driftiga killarna en egen förening. Succe'n var given.

Jag var med i Lysator när de här killarna visade sej första gångerna men var själv ett blåbär då och kunde inte hjälpa dem. Sedan jag var med i Lysators styrelse åren efter så har jag skämts över att vi inte kunnat ta hand om dem på rätt sätt. Jag är glad över att Lysator har den kraften idag, att inte bara ta emot några inte helt data-nördar utan även en hel klump människor.

(-E // Sven L Eriksson)

Författarens tidigaste material härstammar från 1986 med andra årgången av vår klubbtidning Markören, eller MARCØREN som den hette då. Då skrevs ordförandespalten under av en herre vid namn John Stjernfalk.

I vår tidiga ungdom var vi mest aktiva inom M-sektionen. 1986 hade vi en mycket uppskattad propedeudisk kurs för Md3:or som skulle gå IDA:s fruktade kurs i programutvecklingsmetodik, PUM. Under kursen undervisades i operativsystemet Tops-20 och texteditorn Emacs, samt en del Pascal.

Datorerna vi använde då hette Obelix, en PDP-11, och Linus, som var en DEC-20. Vi använde alltså datorer från Digital, något som vi gör än idag. På Linus fick medlemmarna betala en timbaserad köravgift och man fick endast vara inloggad på helger eller på vardagar efter klockan 21. Obelix var gratis att köra på.

Saker börjar hända

Hösten 1986 skedde flera viktiga händelser i Ctrl-C. Vi blev med dator och lokal och medlemsraggning sattes igång.

Vår första egna dator var en EXORmacs som vi fick från ASEA. Jag citerar den exalterade texten ur Markören, där Torbjörn Nilsson och Björn Fredricsson berättar om datorn:

Den kommer från ASEA, där den fungerat som utvecklingssystem för Motorola 68000-baserade datorer. Den är egentligen inte bara en dator, utan tre separata datorer. Dess massminne består av tre dubbla flexskiveenheter och tre dubbla hårddiskar!!

Bild på Mats B Mats Björkelund, en av EXORmacs-donatorerna från ASEA drömmer sig tillbaka hos Ctrl-C.

Till systemet hörde dessutom åtta terminaler och två skrivare.

I samma veva fick vi två datorer till, dessa kom att bli de mest populära. Den ena var en Facit DTC med 32kb minne och 16kb grafikminne. Med den följe dessutom lite smått och gott i form av diskettstationer, skrivare och program. Den andra var en Sperry PC.

Egen lokal

Inte nog med att vi fick datorer den hösten. Vi fick också en egen lokal, eller PUL (programutvecklingslaboratorium) som det kallas på LiTH. Lokalen blev till mycket tack vare Eva Berg på IKP och låg längst ner i korridor 13 i A-huset.

Isabella

I höstnumret av Markören 1986 kan man läsa en artikel om ett projekt för att bygga en egen UNIX-dator, projekt Isabella. Datorn var tänkt som en enkortsdator baserad på National Semiconductors processor 32332. Denna dator skulle sedan säljas till studenter för ett rimligt pris. Hur projektet slutade vet jag inte.

EXORmacsen återupplivas

I början av 1987 meddelar IDA att de ska börja ta 100 kronor per användare och termin för att studenter skulle få köra på Obelix på fritiden. Ctrl-C inser att något drastiskt måste göras och bestämmer sig för att äntligen koppla ihop EXORmacsen, som tills nu endast har varit 5m³ lådor och 75m kabel.

Efter ett långt telefonsamtal till ASEA och en del mixtrande var EXORmacsen uppe. Ctrl-C hade fått sin första minidator och samtidigt gjort sig oberoende av IDA.

De glada dagarna

Jaha. Nu hade Ctrl-C både egna datorer, eget pul och en massa medlemmar. Vad mer kan man önska sig? Strul såklart. EXORmacsen ville inte riktigt vara uppe, så man sökte desperat efter fler terminalplatser.

Hösten 1987 kom platserna i och med att IKP ställde upp och gav Ctrl-C möjlighet att köra på datorn NORD, en ND570 med SINTRAN III. Systemet fungerade som så att man editerade sina program på en ND100 för att sedan kompilera och köra dem på en ND500.

Kablar drogs till PULet och tre terminaler sattes upp. Skojigt. Nu kunde man kanske försöka få igång verksamheten.

Aktiviteten ökar

Nu börkar medlemmarna bli aktiva. Tyvärr sitter de flesta vid en av Ctrl-C:s två PC-burkar och ordbehandlar, vilket gör att terminaltiderna tryter. Man var nämligen att boka sina terminaltider i förväg och hade max fyra timmar vid varje tillfälle.

Tiden gick och Ctrl-C fick en ny styrelse. Vi är nu framme vid året 1988 och ordföranden Matts Karlsson, före detta vice ordf, före detta redaktör (vilket idag motsvaras av InfoC). Detta år kom endast en Markören ut, så mitt bakgrundsmaterial är ganska knapphändigt (för att inte säga obefintligt).

Vi hoppar raskt till 1989, då Henrik Pind var ordförande. Det året hadew Ctrl-C en egen robot i PULet, lånad av PT-SAS. Några medlemmar startade dessutom upp ett programbibliotek för HP-28. Manualerna till programbiblioteket finns fortfarande kvar, även om själva biblioteket är borta.

Robotbild Ctrl-C:s pul med robot. (Vem är på bilden?)

[årg 6 # 1]

(Daniel Högkvist)


Moment minns

Följande text är hämtad ur ett LysKOMinlägg från 1995-04-05 16:37. Författare är Martin C S Gauffin, och anledningen till inlägget var frågeställningen "När var egentligen den första Hawaiifesten?"

Festen var såvitt jag minns, någon gång på våren 1992. När jag kom hit '91 var C-c av ringa intresse för mig, eftersom de inte syntes, och hade en VAX som var mycket långsammare än Lysators maskiner. Samtidigt hade den datorförening (UF0220) som residerade kring min gamla gymnasieskola försökt, och misslyckats, tigga en VAX 8600, en mycket häftig maskin, tyckte vi. Jag försökte även tigga lite till för att få maskinen till Lysator, något som dock misslyckades eftersom maskinen tydligen blivit vikt åt SDF, Södertälje DatorFörening. Intressant i sammanhanget var dock, att systermaskinen hamnat hos en förening på LiTH, vilken torde ni kunna gissa. :)

Denna 8600, under sin livstid i gamla pulet försedd med 44 MB RAM och en (1) RA81, mer tyckte man inte behövdes, blev alltså Angela II, inbytesmaskin från SMHI i Norrköping och donerad av DEC i Linköping. Då beslöt jag mig för att gå med i Ctrl-C och lära mig Angela I, en VAX 11/750, donerad någon gång mellan 1988 och 1990, jag är osäker, också denna inbytesmaskin från DEC Linköping, hamnade senare hos mig under namnet RydVAX, fungerade som min och många andras länk till RydNet, och körde BSD 4.3 Reno, och står idag och utför samma arbete hemma hos Calle Englund. (Under sin tid här var den terminalserver för 8 personer, NFS-server för fler och plats för lite BSD-hackande, men jag frångår den delen av dess histora med hänvisning till att detta ju faktiskthandlar om Ctrl-c. :)) Maskinen var inbyt av Televerket någonstans i södra Sverige, och körde Angela III, den nuvarande, innan vår VAX lärde sig hantera RFC822-post (MX installerades). Den maskin som i stället stod för sådan kommunikation var elrond.ida.isy.liu.se, en mikrovax som körde Ultrix, motsvarande maskin är idag KTH:: eller decnet.sunet.se. IDA ansåg nämligen att maskinen var en klar säkerhetsrisk, men då hade vi sedan länge flyttat till Q. Jag har för mig att mail ut skickades som ELROND::"user@host", och mail in som "ANGELA::USER"@elrond.. Ganska intuitivt.

Festen var i alla fall ett försenat firande av donationen av Angela II, och inbjudna var föreningen, DEC-represen-tanter och åtminstone en IKP-tant, som mig veterligen inte dök upp. :) (Kom prefekten?)

VAXar är tåliga saker. RydVAX stod under ett par år och körde i en miljö sällan funnen utanför tyngre stålindustri, med avbrott endast för avsiktligt underhåll, och Angela II hade en gång en uptime på 14 månader, avbruten endast av att blixten slog ner i den, varvid den bootade om och var uppe i 4 månader till.

Men efter ett tag i hus Q tyckte maskinen, inte på grund av dålig tålighet, utan på grund av de skydd som ger delar av nämnda tålighet, att 'där kunde man ju inte köra'. Under den tid som gick efter att jag utsetts till föreningens datakonsult, och de gamla (Jörgen&Jörgen, JORAX (JAX idag) och JORGU, den senare ordförande innan Fredrik Arneving, som var Roberts företrädare, den förstnämnda legendarisk datorkonsult som hade en tendens att imponera på DEC när han reparerade VAXar), avslutat sina studier här eller i alla fall övergått i exjobbstillstånd, stod Angela II mest tyst i Q.

När jag försökte dra igång henne hände oftast en av tre saker;

  1. Säkringarna överbelastades
  2. Temperaturskyddet klagade eftersom temperaturen i datorhallen överskred 40 grader (jo, den VAR rejält tilltagen:))
  3. Någon stängde på mystiskt vis av Angela

Att ett antal individer dessutom var lite irriterade på att vad som sågs som min och JAX' lilla persondator drog cirka 9 kW. Jag beslöt att ny VAX behövdes, och började trakassera stackars Pelle, som lovade 8530 så fort en fanns. Att jag sedan under denna tid ävenledes arbetade på SAAB, med praktisk tillgång till telefon på mitt kontor, gjorde ju inte livet lättare för stackars DEC. :)

Dock dröjde det ett litet tag till dess att de fick in en lämplig inbytes-85xx, sedermer Angela III (visst är den söt? :)).

Under denna period hann Robert Nydahl börja bli engagerad, något som förstärktes av att jag var en datakonsult med väldigt lite tid och dito mycket jobb annorstädes, och Robert en mycket kompetent entreprenör, och därmed är vi i princip framme vid den punkt då vi fick Amanda och nuvarande Ctrl-C formades. (Martin C S Gauffin)


Lösrykta LysKOMinlägg om vår historia

Hösten 91 tror jag. Ska ta reda på mer... En detalj jag kommer ihåg (inte särskilt snaskig) är att dåvarande ordph åkte till Filipinerna efter examen. Läsken i pulen kostade 2 pix men var Angela-ljummen. När jag gick en DCL-kurs i C-c:s regi kunde ingen av föreningens systemadminstratörer tala om för mig hur man gjorde "cd ..", det viste de inte. (Björn Elenfors)

Det ver inte det första VAXen som blev hawaiifest, det var när Angela II kom. Ungtuppar. Var ni inte med när vi stängde av kylan på vårt lilla krypin (kombinerad datorhall och pul, två terminaler och en äkta tty-terminal.)? (Björn Elenfors)


O(pe)n(VM)Sdagar

Mats Kronberg skrev följande text den 25 oktober 1995 om upprinnelsen till vår satsning på (f o m maj 1996) tisdagarna, då någon med privvar ska sitta i PULet. Den första dokumenterade kvällen detta skedde var 10 oktober 1995. (Magnus Bark)

Att vara ny, eller blivande medlem är inte alltid så lätt. Därför kommer vi att under hösten göra att försök med "garanterad bemanning" i pulet. Tiden är onsdagar, kl 17.15 till 19.00. Då är det tänkt att det skall finnas minst en medlem som kan hjälpa nya medlemmar, skapa konton, vara social och allmänt trevlig.

Alla andra är givetvis också välkommna till pulet på onsdagar. Passa på och träffa nya och gamla medlemmar i Q istället för att sitta hemma och gosa med modemet.. :)

Om någon känner för att ha andra föreningsaktiviteter så kanske de också passar på onsdagar? Holy Wafflenight II, någon?

(Mats Kronberg)

Under våren 1997 lades detta tråkigt nog ner, mycket beroende på att det var svårt att få folk att ställa upp. En speciell eloge till Martin Persson som ställde upp ojämförligt mest av systemnissarna.

(Magnus Bark)


Statistik från förr

Den äldsta www-statistiken jag hittat är från veckan mellan 2 juli och 9 juli 1995. Följande var top-tio accesser, siffran är antal accesser och de rader som inte är länkar finns inte kvar på servern:

  1. / 390
  2. /dr-fun 125
  3. /cc/links 111
  4. /~calle 73
  5. /~martin 73
  6. /~daniel 73
  7. /cc/local 62
  8. /eng 60
  9. /cc/members/MembersMain.html 55
  10. /dr-fu/siteadmins_favourites.html 53

(Magnus Bark)

Gamla nyheter

Klippt ur det som senare blev Nyheter på www.

1994-05-27 Blev Mimmi och Ariane X-terminaler tack vare en insats från Robert Nydahl. Ctrl-C hade därmed 4 stycken X-terminaler.

1994-05-29 WWW-servern uppgraderad till en trådad variant. Robert Nydahl och Richard Levitte var "skylldiga".

1994-06-02 digital skänkte två skärmar och en VAXstation 2000 som döptes till Carina.

1994-06-09 Efter mycket plåtarbete kom ett nytt kabinett i bruk, innehållandes 3 diskar och en Bibus.

1994-06-10 Martin och Nydahl var på tiggreasa till Stockholm. Öl byttes mot en µVAX II och 8MB RAM till Beata.

1994-08-14 Extra årsmöte, då kassören fått jobb i Västerås och sekreteraren blivit Snordf på D-linjen och nya förmågor valdes in; Daniel Högkvist som kassör och Jonas Linblad som sekreterare

.

1994-08-15 digital lånar ut en 19" färgskärm, som sätts på Beata.

1994-09-09 digital tar tillbaka nyss nämnda skärm, men lånar ut en annan färgskärm. Amanda får en gråskaleskärm och Beata en diskettstation.

1994-09-23 Vi får 8 st nya (nåja) diskar á 1,7GB.

1994-12-?? Ariane och Bettan får gråskaleskärmar och mer minne. Beata får 24MB minne och en diskettstation.

1995-02-17 Telia sponsrar tre telelinor, och under vecka 9 kommer tre modem som hängs på dessa.

1996-09-26 Pelle Dellby dyker upp med en färgskärm som ansluts till Amanda.


Vi kör OpenVMS!

The Ctrl-C Webgroup <webmaster@ctrl-c.liu.se>